Gålöstiftelsens historia
Från en insamling i 1830-talets Stockholm till en av landets största stipendiestiftelser.
Film om Gålöstiftelsens historia (ca 16 min). Berättare är Ingemar Persson, dåvarande generalsekreterare i Gålöstiftelsen.
1830 – ett upprop som förändrade tusentals liv
Initiativet till verksamheten togs redan 1830 av den dåvarande polismästaren i Stockholm Olof af Wannqvist. Han lyckades intressera Johan Olof Wallin, då pastor primarius och sedermera ärkebiskop och känd psalmdiktare, för en insamling med syfte att skaffa en lokal där man skulle ta hand om barn som hade "ovärdiga eller inga föräldrar alls".
Bakgrunden kunde man finna i dåtidens Stockholm. I skriande motsats till lyx och vällevnad hos ett fåtal framträdde de fattigas öde. Deras bostadsförhållanden var olidliga och deras liv företedde en bild av armod. Den moraliska och fysiska vanvårdnad, under vilken många av de fattigas barn växte upp, medförde att brottsligheten ökades år från år. Under åren 1814–1834 ökade den med ca 150 %, medan folkmängden under samma period tillväxte med endast 14 %.
Stockholm Gamla Stan. Foto: Raphael Andres / Unsplash
"Att af sådana barn, som hafva ovärdiga eller inga föräldrar, samla de mest vanlottade inom en tjenlig lokal vid de år, då deras själsanlag vanligen få sin rigtning för lifstiden. I lokalen skall de tarfligen födas och klädas, undervisas i religionen och de för en hvar nödigaste kunskaper och färdigheter …"
– Ur uppropet 1830 av Wannqvist & Wallin
Prins Carls uppfostringsinrättning
Stiftelsen hette från början "Prins Carls uppfostringsinrättning för fattiga och vanvårdade barn" efter den förste svenskfödde prinsen i huset Bernadotte (sedermera Carl XV).
Efter uppropet i november 1830 tillkom så rikliga donationer att man 1831 kunde inköpa en fastighet på Högbergsgatan, och den 22 november 1832 kunde de första barnen inskrivas. Avsikten var att ge barnen mat, kläder och undervisning med inriktning mot en yrkesutbildning.
Vid konstituerande sammanträde 1833 riktades en hemställan till dåvarande överståthållaren Sprengtporten att han i kraft av sitt ämbete skulle bli stiftelsens ständiga styresman. Sedan dess har överståthållaren, sedermera landshövdingen, under alla år varit stiftelsens ordförande.
Från Gålö till hela Stockholm
Stockholm. Foto: Jon Flobrant / Unsplash
Stegsholm & Gålö
1860 hade man fått ihop ett kapital om ca 266 000 kronor, vilket gjorde att stiftelsen kunde förvärva egendomen Stegsholm med tillhörande utgårdar på Gålö. Verksamheten bedrevs som fosterbarnsverksamhet – ca 20 arrendatorer skulle i kontraktet ta hand om 4–5 fosterbarn som uppfostrades på samma sätt som deras egna barn. Denna verksamhet kom att bedrivas i nästan 80 år.
Nya stadgar – stipendier
Samhället tog ett allt större ansvar för barn som saknade trygga uppväxtförhållanden. Kungl. Maj:t godkände 1938 en omläggning: avkastningen skulle användas "till stipendier till medellösa barn och unga personer från Stockholms stad för teoretisk eller praktisk utbildning". Vid utdelandet skulle "sådana personer äga företräde som med hänsyn till begåvning och karaktär anses kunna komma ifråga".
Första stipendierna
1941 utdelades för första gången studiestipendier – 19 ungdomar fick dela på en total stipendiesumma om 10 200 kronor. Stiftelsens kapital vid denna tid uppgick till ca 1,4 miljoner kronor.
Gålö säljs till Stockholms stad
Markinnehavet på Gålö såldes till Stockholms stad för 3,8 miljoner kronor. Stiftelsens förmögenhet uppgick nu till ca 5 miljoner, och antalet stipendier kunde ökas väsentligt.
Sixten Gemzéus stiftelse
Kapten Sixten Gemzéus testamenterar medel som bildar en till Gålöstiftelsen anknuten fond för högre utlandsstudier. Kvalificerade sökande ska ha "utomordentliga personliga kvalifikationer och vars tilltänkta studier har stort allmänt intresse". Idag delas ca 10 stipendier ut årligen till ett belopp om ca 1,5 miljoner kronor; kapitalet uppgår till ca 43 miljoner kronor.
150 år – 275 stipendier
Vid stiftelsens 150-årsjubileum utdelades 275 stipendier till ett totalt belopp om ca 800 000 kronor. Kapitalet uppgick till 18,2 miljoner.
Organisationsbidrag
Sedan 1982 ger Gålöstiftelsen även anslag till organisationer och föreningar som arbetar med och för utsatta ungdomar – idag ca 15 miljoner kronor årligen.
1 700–2 000 stipendier per år
Stiftelsen delar årligen ut 15–18 miljoner kronor. Utöver studiestipendier finns numera även stipendier för högre utlandsstudier ur Gålöstiftelsen (ca 20 stipendiater, ca 3 miljoner kronor), studieresor (ca 1 miljon kronor) och rekreationsstöd till barn och ungdomar med funktionsnedsättning (ca 500 000 kronor). Kapitalet uppgår till ca 1 300 miljoner kronor.
Foto: NeONBRAND / Unsplash
Gålöro och Kamratföreningen
Knytningen till Gålö finns fortfarande kvar. 1944 bildades Gålöstipendiaternas kamratförening – en sammanslutning av personer som tilldelats stipendium. Från 1946 fick föreningen disponera stugor vid Finkarudd, benämnd Gålöro. Verksamheten flyttades efter några år till Västra Bondäng, och år 1959 till Edholmen, där medlemmarna fick tillgång till en byggnad från sekelskiftet.
1989 förvärvade Gålöstiftelsen fastigheten Stegsholm 3:3 (Gålöro) och tillträdde som ägare i januari 1990. Medlemmarna har möjlighet att vistas på Gålöro under sommaren – träffas, umgås och stärka sammanhållningen mellan stipendiater.
Eftersom stipendierna är behovsprövade gör stiftelsen än idag stor nytta. Studiebegåvade barn och ungdomar, många med invandrade föräldrar, kan genom stipendierna ges möjlighet att studera och finna ett lämpligt yrke – och en bra start i sitt nya hemland.
Jubileumsskrifter
I samband med Gålöstiftelsens 100-, 150- och 175-årsjubileum utgavs skrifter som belyser stiftelsens historia. Den senaste boken (2005) täcker perioden 1980–2005 och kompletterar tidigare minnesböcker.